Norr om Blåmannsisen
Dag 7 - (10:e augusti)
Dagen inleds med ett milt duggregn och jag bestämmer mig för att påbörja återfärden till Straumvassbotn där bilen står parkerad. Jag har visserligen mat för 10 dagar men den kommer att ta slut om jag väntar ut regnet då två vandringsdagar återstår. På kartan ser det ut som att det ska gå att ta sig ner till Luojdojávrre längs södra sidan av berget Luojdotjåhkkå (på vars norra sida jag tältat). Men då det är 20 meter mellan höjdlinjerna kan det finnas branta partier som inte syns på kartan. Det lättar tillfälligt så att jag kan se Bassejávrre mer än 600 meter nedanför leden.
Karta dag 7 - 10:e augusti.
Vy mot Bassejávrre (Litlverivatnet) från Boadnjásjroahtte.
Jag följer Linnéruta en dryg km till för att kunna runda resterna av Skråisen och få en snällare väg upp på Luojdotjåhkkå. Jokken nere i Boadnjásjroahtte behövde inte vadas då jag nätt och jämt kunde passera på stenar. Viker av från Linnéruta och följer höjdryggen som förbinder Rájrretjåhkkå med Luojdotjåhkkå. Terrängen består av lika delar lättvandrade partier och oförutsägbara hinder som klippväggar av varierande storlek och form.
Vy mot Boadnjásjroahtte, Luojdotjåhkkå och det som är kvar av Skråisen. Har nu vikt av från Linnéruta mot söder.
Rundar Skråisen och vänder av mot sydöst för att komma upp på Luojdotjåhkkå varifrån kartan antyder en rimlig lutning mot Luojdojávrre i söder. Dock blir terrängen snart sicksack-artad och man får kryssa sig fram vilket tar tid. Bergsryggen mellan Boadnjásjroahtte och Stuornjoaskke är förhållandevis smal. Mot söder kan man se Sijdasvárre, Sisotinden och Durmålstinden.
Tittar ner i nischdalen Stuornjoasske. Sjöarna är 889 och 812.
Den smala höjdryggen som förbinder Rájrretjåhkkå med Luojdotjåhkkå som syns i bakgrunden längst t.v.
Strax söder om 1154 på Luojdotjåhkkå börjar en längre sektion med snölegor som jämnar till den annars högst ojämna terrängen och gör det lättare att ta sig fram. Vid cirka 900 m ö.h. försvinner snölegorna och det blir brantare och svårare att välja framkomliga vägar. Gick där närmare u-dalen mellan Luojdotjåhkkå och Goadásjoajvve där jag sick-sackade mig fram.
Vy mot Luojdojávrre och Sijdasvárre i söder.
Snart nere vid Luojdojávrre. Kanske 150 höjdmeter kvar.
Kommer äntligen ner från Luojdotjåhkkå och riktar nu in mig på dammen vid Luojdojávrres västra sida för att därifrån fortsätta längs anläggningsvägen. Att ta sig ner de sista 250 höjdmetrarna från Luojdotjåhkkå var rätt bökigt. Halkade 2 gånger utan att råka ut för skador. Där risken är större skärper man sig mer och klarar av att stå på benen. Det blir ett avbrott i gråvädret och solen tittar fram.
Vy mot U-dalen mellan Luojdotjåhkkå och Goadásjoajvve.
På väg mot dammen vid Luojdojávrres västra sida.
Strax norr om dammen rinner en jokk jag tvingas vada. Såg senare att jokken kommer ut ur berget en liten bit upp. De har alltså borrat en tunnel till någon sjö högre upp. Det borde i så fall vara sjö 812 i Stuornjoasske, men den ligger ju i Rago nationalpark och borde vara skyddad? Passar på att äta lunch medan solen visar sig. Vägen över dammen är prydligt kantad av stora stenblock.
Jokken norr om dammen rinner ner i Luojdojávrre.
Dammen vid Luojdojávrre.
Följer anläggningsvägen mot Sisovatnet och har inledningsvis fin utsikt mot Luojdojávrre och Lappfjellet. Vägens högsta punkt når 891 m ö.h. Molnen drar åter in. Hade det varit högre till tak hade jag inte följt vägen utan gått över Sijdasvárre.
Luojdojávrre - vy mot nordöst. Dammen längst till vänster.
Vägen bär nu nedför och Blåmannsisen blir åter synlig. Snart dags att vika av från vägen för att hitta en lägerplats. Lyckas hitta en plats cirka 100 meter högre upp än Sisovatnet med en rännil från en snöfläck som dricksvatten. Dimman från Sisovatnet når även lägret och jag hinner inte få bilder på utsikten mot sjön. Det regnar sedan hela natten.
Rundvatnet mitt i bild med Kalvmagen till höger. Dimma börjar redan bildas över sjöarna.
Tältplatsen dag 7.
Dag 8 - (11:e augusti)
Går nedför sluttningen mot anläggningsvägen som inte syns i dimman. Det är mestadels gräsbevuxna jordvallar som är så pass branta att det tar lite tid att komma ner. Det regnar (mestadels duggregn) och är dimmigt hela tiden, så kameraväskan får ligga i ryggsäcken. Går rätt snabbt på anläggningsvägen - 5,4 km/h enligt träningsuret. Framme vid bilen byter jag om till torra kläder och kommer iväg före 10 till syrran i Umeå.
Karta dag 8.