Gammtratten
Gammtratten är ett naturreservat i Västernorrlands län, Örnsköldsviks kommun, Anundsjö socken. Länsstyrelsens sammanfattning:
I naturskogen på Gammtratten finner du vildmarken. Här kan du uppleva "orörd" skog helt utan anordningar och stigar. I området finns sällsynta svampar och insekter, gammelskogens fåglar och här vandrar ibland björn och lo.
Stora delar av reservatet ligger 500 m ö.h. eller högre. Berget på vilket reservatet ligger har fått skogen avverkad längs alla sidor så pass högt upp att den återstående skogen på flygfoton får mig att tänka på en mohikanfrisyr. 742 hektar av den kvarvarande skogen hann i alla fall räddas undan då reservatet bildades år 1998.
Det här besöket gjordes den 14:e oktober 2020 och jag sov kvällen innan över i den olåsta Bränntjärnskojan 9 km väster om Gammtratten. Nästa dag började med ett strålande väder och det var -5 grader i gryningen. Eftersom det saknas stigar i Gammtratten spelar det ingen större roll var man börjar sitt besök, men man slipper gå genom kalhyggen och föryngringsytor om man följer någon av de två avverkningsvägarna som slutar i reservatet. Nu gick jag upp från väster genom både ungskog och kalhygge.
Karta över Gammtratten förutom den allra östligaste delen.
Arbetar mig igenom kalhyggena nedanför reservatet.
Väl uppe i reservatet hamnar man i en helt annan värld än den av människan brutalt stympade naturen. Lav, mossa, svamp, träd och varierad markvegetation har här fått leva ostörda av skogsbruk. Så nära urskog man komma i dagens Sverige.
Den västligaste 534 meter höga toppen i Gammtrattens naturreservat är mer en högplatå än en bergstopp. Marken är plan och täckt med mossa och gräs och det är ovanligt lättframkomligt. Till min förvåning växte det en hel del fina trattkantareller på högplatån, men jag tror inte att svamparna är upphovet till namnet ”Gammtratten”. En del musslingar var fortfarande täckta av en hinna av is efter nattens kyla.
En mussling av något slag då den har lameller.
Mycket trattkantareller på Gammtratten.
Gelesvampen Broskkrös.
Fnösktickor.
Ett annat särdrag för Gammtratten är de sluttande myrarna från vilka det rinner små bäckar omgivna av vitmossor och björnmossor. Den västra delen av Gammtratten var lättare att vandra i än den östra, även om den östra delen inte orsakar några problem om man håller sig borta från branterna.
En av många sluttande myrar i Gammtratten.
En orörd skogsbäck flyter genom ett hav av mossa och avvattnar en myr.
Från Siberget har man fin utsikt mot söder. Att orientera sig i Gammtratten med hjälp av enbart karta är inga problem i klart väder, då man har bra sikt och med hjälp av solen och klockan kan hålla reda på väderstrecken. Det tog mig 5 timmar att gå 8 km i ett meditativt tempo med solnedgången som enda begränsande faktor.
Vy mot öster från Siberget.
Skiljesjön - vy från Siberget.
Bilder från andra besök i Gammtratten.
Någon har bläckat trädet för många år sedan och barken har försökt täcka skadan. Bläckan och tickorna som växer på den ser ut som ett ansikte omgivet av ett rödaktigt "hårsvall". kanske den omtalade Skogsfrun?
Södra sidan av berget Gammtratten är på vissa ställen mycket brant och ofta svårframkomlig.
Toppen på Gammtratten, som ligger 578 m ö.h., hade märkts med ett röse. Det låg kvar några murkna stockar som skulle kunna vara rester av en koja.
Trattbergstjärnen är Gammtrattens enda sjö.
Norrlandslav - Nephroma arcticum. Tillhör släktet njurlavar.
Skägglav och Lunglav.
Solbelyst ormbunke.
Blåbärsblad.
En vinbärgsfuks har satt sig på en sten med kartlav.
Död ved sätter fantasin i rörelse.